Jag undrar...

... Om det kanske har gått lite väl långt när man låter mer förvånad när en läkare säger att det INTE är något fel, än när det faktiskt är det... Viktor var inne på ny provtagning i tisdags eftersom han återigen har börjat kissa på sig. I fredags ringde läkaren och sa att det var urinvägsinfektion. Igen. Undrar varför jag har slutat bli förvånad? Häromdagen sa en av Viktors fröknar att "vi har faktiskt pratat om dig här och vi är helt överens om att du är så stark som orkar allt detta". Dom skulle bara veta: Det gör jag inte, men jag har ju liksom inget val! Vem skulle kämpa för min son om inte jag gjorde det? Ingen! Kommunen skulle antagligen tycka att det va ganska skönt...

Less...

Just nu är jag ganska less på sjukhus. Inom ca 1 ½ vecka kommer det vara 5 besök på sjukan, känns väl sådär. Förra helgen var Viktor på akuten. Urinvägsinfektion. Det måste göras en uppföljning, det blir nu på torsdag. I onsdags var han på öronkliniken, södertälje. Därifrån skickades remiss till huddinge. Dit ska han på torsdag. Dessutom har han varit hos ögonläkaren, men där gick det ok...

Men men...
Annars är allt ganska bra. Viktor har bytt avd på förskolan och det fungerar ganska bra, tycker jag. Detta trots att han säger att han inte vill gå dit. Jag tror bara att det har varit svårt att vänja sig och att det är många nya barn i gruppen.

???

Men hur tänker dom. Vi bytte tydligen LSS-handläggare för 3 veckor sedan. Fick jag reda på idag. Efter att själv ha kontaktat soc. Dom hade försökt skicka papper till mig, men de hade kommit tillbaka. Ringer man inte då??? Nu har nya handläggaren bestämt att vi ska ha ett nytt möte. Jag ska göra en ny ansökan. För fjärde gången på 6 månader. JAG BLIR VANSINNIG!!!!!

Vilken blåsning

Idag hade jag förberett mig på att tillsammans med Viktor besöka BUP i Södertälje. När vi väl kom dit visade det sig att dom hade skrivit fel på kallelsen. Vilken blåsning!! Det var ju bara att ta tåget tillbaka till jobbet. Men min kollega blev glad, hon slapp ju vara ensam på eftermiddagen. På onsdag gör jag ett nytt försök, då utan Viktor. Medan jag är på samtal på på BUP så är Viktor på hab och tränar, det tycker han är såååå roligt. Dom har ju en studsmatta...