Tänk

Tänk om jag snart får en lägenhet! Igår var vi på en visning och Viktor talade minsann om för mäklaren att "här ska jag och mamma bo". Man kan ju alltid hoppas, hoppas att det löser sig. Jag har hört att det är ett trevligt område, många barnfamiljer finns det visst. Det behöver Viktor. Och jag!!! Det ska bli så skönt att få ett eget boende, hoppas bara att det blir snart. Vi behöver få starta vårt eget liv. Hur det ska bli, har jag ingen aning om. Det känns som om det kan bli skönt, men väldigt tufft. Jag lär väl inte leva lyxliv, men men...

Nu går jag dock fortfarande och gruvar mig för avslutet på BUP. Det närmar sig delgivningen med stormsteg = SKRÄCK! I morgon och 1 dag nästa vecka kommer en specialpedagog från skolans värld och hälsar på Viktor på förskolan. Jag sprang på henne på gymmet idag, så vi pratade liiite om Viktor och massor med skit. Hon är ju trots allt kollega till mig (kan man väl nästan säga, trots att hon jobbar i skolan). Ska bli kul att höra vad hon har att säga. Usch, tänk om han får den diagnos jag misstänker att han får. Hur i all världen kommer det att gå??

Från BUP

Härom dagen var jag till BUP och träffade psykologen. Hon berättade att hon hade testat Viktor`s förmåga att tänka abstrakt. Hon ville få fram att man står i köket eller vid spisen. Viktor funderar länge och väl, sen tittar han på henne och säger.... PÅ GOLVET!! Hon har tydligen fått sig några riktiga skratt anfall när hon har pratat med Viktor

När han var hos läkaren, så säger hon "Jag måste bara bryta undersökningen lite för jag var inte beredd att du var så charmerande och gullig". "Jag vet, jag är gullig" svarade han. När hon sedan tog fram lådan med saker hon skulle använda, så pekade Viktor på stetoskopet och säger "Den där är så rolig, får jag låna?". Läkaren kunde ganska snabbt konstatera att Viktor var van vid sjukhusmiljö med allt det innebär. Det stämmer väl ganska bra!

Usch, känner att det har snurrat mycket runt BUP och den här utredningen. Jag håller med en vän som sa till mig: BUP är som medicin - inte roligt att ta, men man mår bra efteråt!Det har ockå varit mycket annat jobbigt som har hänt. Trots det tycker jag att det är viktigt att kunna hitta små ljuspunkter, det har jag nog varit ganska duktig på. Jag tror inte att jag någonsin har träffat vänner och hittat på så mycket roligt så ofta som nu. Det är underbart!

Sköldpaddor

Olmed idag. Viktor busade med Micke: satte måttband i håret, ville dricka gipsvattnet (på skoj!!), förhörde Micke om hela hans liv och pratade oavbrutet. Men tålmodiga ingenjören konstaterade bara "det gör ingenting, det är bara så underbart att han alltid är på ett strålande humör när han kommer hit." Han valde fina sköldpaddor på sina nya ortoser och flörtade till sig en rulle gips, för han skulle gipsa mormor när han kom hem...

Olmed i all ära, men dagens huvudnummer var nog järnvägsmuseèt. Där fick han "köra" buss och tunnelbana i långa rader, gissa om det var populärt. Jag ska absolut åka dit fler gånger!! Man når honom verkligen så bra när han får göra det han uppskattar, typ allt inom området tåg/bussar/tunnelbana. Han koncentrerar sig riktigt bra, pratar och ställer en massa frågor. Underbart!

Nu är det nog nära...

Nu känns det som att det är nära! Träffade psykologen på BUP idag. Det arbete hon och hab-psykologen gjort känns väldigt genomarbetat och framförallt rättvist. Jag vet inte hur jag ska tackla det besked jag kommer att få, men men... På onsdag ska vi tillbaka dit, Viktor ska träffa läkare och psykolog. Jag tror han ska filmas då, spännande! Jag tror att vi snart kommer få svar på en massa frågar som har funnits de senaste åren, det känns konstigt. Tänk om vi slipper en massa undersökningar! Wohooo! När allt är klart på BUP så ska jag nog ta mig några dagars ledigt, det kan jag behöva!

Men åter till något annat. På fredag är det min lediga dag, efter ortopedingenjören blir det nog ett besök på järnvägsmuseet. Det har gossen önskat. Där kan han köra buss och tåg själv, det blir trevligt. Kanske dom har skruttbussar och trafiktåg?!

Sköna helg

Idag har vi hunnit med mycket! Viktor älskar ju att åka tåg och buss, så vi tog med bästa kompisen på en tur till stan. Väl där var vi på teater, "Nicke nyfiken" på järnvägs/leksaksmuseet. Det är så uppskattat att gå på teater med honom. Efter teatern fick Viktor 2 linjaler, 1 med buss på och en med tåg på. 5 kr styck. Som han har lekt med dessa linjaler idag; eeeeeeeeh-nästa östertälje-se upp för dörrarna, dörrarna stängs-eeeeeeeh-nästa södertälje hamn-se upp för dörrarna, dörrarna stängs.....

Nu på kvällen tog vi en tur till några kompisar. Där vankades det god mat och lite trevligt umgänge några timmar, precis vad jag behöver. Viktor underhöll med en egen liten pianokonsert. Är jag bara en stolt mor, eller är han musikalisk?? Kanske lite av varje;)

En skön helg är precis vad jag behöver inför nästa vecka. Då väntar nämligen 2 besök på BUP, träning hos sjukgymnast och besök hos underbara Micke, Viktor`s ortopedingenjör. Undrar när jag ska få jobba??

Men nu ska jag njuta av resten på denna helg! Och av min goa gosse!

Jag har...

...börjat att svara på en MASSA frågor. Från BUP. Bara 3 sidor... Jag både vill och inte vill. Det är fruktansvärt tufft att stå helt ensam med det här. Tack alla som gör sitt bästa för att hjälpa mig! Utan familj, vänner och hab så skulle jag aldrig klara detta...